Emirates häst

Shahravesh upptäckte att hennes före emirates häst make hoppade över när hon såg bilderna på det nya paret på Facebook. Hon skrev två kommentarer på persiska, inklusive en som sa: "Jag hoppas att du går under jorden, emirates häst. Fan ta dig. Du lämnade mig för den här hästen. Fången i Dubai sa att Shahravesh kunde dömas till upp till två års fängelse eller böter på 50 pund, trots att Ettåringen skrev Facebook-inlägg medan han var i Storbritannien.

Organisationen sa att den nya fruen till ex-mannen från Shahravesh, som bor i Dubai, rapporterade kommentarerna. Shahravesh och hennes dotter flög till Förenade Arabemiraten den 10 mars för att delta i begravningen av hennes man och far, som dog av en hjärtattack. Shahravesh var med sin dotter Paris, som därefter var tvungen att flyga hem på egen hand, tillade hon. I ett brev till härskaren i Dubai, Sheikh Mohammed bin Rashid al Maktoum, sade Paris Att Hennes mor var tvungen att underteckna ett polisutlåtande som var skrivet på arabiska, vilket hon inte förstod." Hon tillade:: "Jag kan inte betona hur rädd jag var, särskilt efter att ha förlorat min far för bara en vecka sedan, eftersom jag var tvungen att oroa mig för att förlora min mamma.

Beslutet "verkar ganska vindictive faktiskt," tillade hon. Flera typer av dalahästar är gjorda med särdrag som är gemensamma för terrängen på den plats där de produceras. En viss stil har dock blivit mycket mer utbredd och utbredd än de andra. Den är fast huggen och var till en början traditionellt röd järnoxid. Nu är det vanligtvis en rödorange med detaljer och en sele i vitt, grönt, gult och blått.

Historia [redigera] trähästar är målade i Curbits stil. Det är på grund av snidningen av hästar som gav, tros det, i den centrala delen av Sverige, försörjningen i byn Bergkarlos [SV] började, även om de närliggande byarna "hästar" Riza [SV], Vattnya och Nusnas också var centra. göra hästar. Byerna var inblandade i möbler och klocktillverkning, och förmodligen användes det återstående träavfallet för att producera Dalhästar.

Dalas hästdekoration har sina rötter i möbelmålning och har blivit fulländad genom åren. Enligt en lokal Saga stötte en vandrande konstnär i Kurbit-stil på en av dessa Dalahästar på en gård som han dekorerade. När ett av barnen frågade varför den här hästen inte var så vackert målad som i dekorationerna, målade han Dals häst i samma stil. Denna tradition fortsatte sedan att öka marknadsvärdet på Dal ' s hästar.

De tidigaste referenser till trähästar till salu i den 19: e århundradet, Stik XX erik Hansson [SV] från byn Risa i socken Mora introducerade tekniken att måla med två färger på en borste, fortfarande används idag. I tage erlanders dagböcker "Wooden Horses Of Sweden" emirates häst författaren att denna berömda konstnär Dala är begravd på en liten kyrkogård i Nebraska efter att ha invandrat till Mellanvästern i en tid då det fanns många hästar i den tidiga produktionen av Dala.

Hästar, det fanns relativt få ridkonstnärer. Det stora antalet Whittlers och bristen på särskiljande egenskaper gör det svårt att skilja mellan olika Whittlers. Tidiga konstnärer signerade mycket sällan sitt arbete, men de hade sin egen distinkta mall från vilken det ofta är möjligt att avgöra vem som målade en viss häst.

Detta markerar början på en ny era för Dalahästen, som går från en leksak till en nationell symbol och en populär souvenir. Dagens Dalahäst är fortfarande en handgjord artikel av tall, och dess exemplar är ungefär många år gammalt. Minst nio olika personer bidrar med sina färdigheter för att skapa varje häst. Hästens distinkta form är förknippad med användningen av sniderier i planstil. Folklore och populärkultur [redigera] den apokryfiska legenden om Dalahästen är att de blev en nationell leksak enligt legenden, soldater lojala mot kung Karl XII var stationerade i Dalarna och tilldelade leksaker som gåvor till sina ägare.

Den tidiga hästproduktionen i Dala var koncentrerad till fyra byar: Bergkarlos, Risa, Wattnäs emirates häst Nusnäs, alla i Mora socken. Man tror att produktionen började i Bergkarlos och sedan spred sig till de närliggande byarna Risu emirates häst Wattnas genom Kindred. Ungefär samtidigt började produktionen oberoende av Nusn-serien, och vidare påverkades deras stil mindre av andra byar.

Var och en av de enskilda konstnärerna hade sin egen speciella stil, och de få som är gamla nog att komma ihåg den första eller begagnade berättelsen kan ofta berätta vilken by, och i vissa fall vilken norvetnyaka eller konstnär som visade sig vara en viss häst. De särskiljande egenskaperna hos många tidiga konstnärer från dessa byar har dokumenterats. De är också eftertraktade av samlare, och deras värde har ökat markant genom åren.

Idag tillverkar många byar i Dalarnas län Dalahästar med individuella stilar som representerar ursprungsområdet.